Sofi Oksanen i samtal med Ingrid Elam
Foto: Toni Härkönen
Sofi Oksanen i samtal med Ingrid Elam
Stora Teatern, mån 27 maj, kl. 19.00.
Samtalet kommer att tolkas av Oscar Rossi.
Fri entré.
Sofi Oksanen (född 1977) är uppvuxen i Jyväskylä i Finland med en estnisk mor och en finsk far. Hon fick stor framgång med sin debut
Stalins kossor (2003) som följdes av Baby Jane (2005). 2010 slog hon igenom med Utrensning som getts ut i över tjugo länder, bland dem Frankrike, Tyskland och USA. Romanen belönades med Nordiska rådets litteraturpris. 2013 fick Oksanen Svenska Akademiens nordiska pris.
Oksanen är nu aktuell på svenska med När duvorna försvann, en
berättelse som skildrar tre personers liv under ockupation, motstånd och förräderi i Estland runt andra världskriget.
”När duvorna försvann är en engagerande och extraordinärt välskriven roman om en mörk tid.” – Svenska Dagbladet
Ingrid Elam (född 1951), är en svensk kulturjournalist och litteraturvetare (docent sedan 2006). Hon har bland annat varit verksam som litteraturkritiker och har varit kulturchef på GT, GP och DN samt områdesprefekt för Konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola. Ingrid Elam är idag dekan för Göteborgs universitets konstnärliga fakultet.
Oscar Rossi (född 1976) är poet, översättare och f.d. redaktör för Horisont. Har utgivit diktsamlingarna Kelvinator, Brev till polisen och Funny.
Presenteras i samarbete med Albert Bonniers Förlag.
Recensioner När duvorna försvann:
GP
Svenska Dagbladet
Sydsvenskan
Aftonbladet
Svenska Akademien har beslutat tilldela Sofi Oksanen sitt nordiska pris för 2013.
Sofi Oksanen om När duvorna försvann som kommer ut på svenska i april 2013:
“Jag hade letat ett bra tag efter en lämplig huvudperson till min roman, när jag av en ren slump hittade en förebild som passade. Jag hade tema och motiv ganska klara för mig, men jag saknade ett ansikte. 2009 läste jag en artikel om flera olika historiska personer som alla skulle ha kunnat spela roller i min berättelse eftersom de på olika sätt hade påverkat historien, och fortfarande i dag påverkar hur vi ser på och förstår det förflutna. Men en av dessa personer stack ut. Det var en man som hyste en obegränsad beundran för sin tids stora celebriteter – flygare – och som själv ville bli det. Han spelade flygare, berättade historier om farliga situationer han hade upplevt under flygningar och talade om alla berömda passagerare han haft. Han lät fotografera sig som pilot. Men han flög aldrig. Han hade inte ens licens. Jag började arbeta på min roman genom att se filmer med flyguppvisningar, lärde mig skjuta med en finsk k-pist, och tänkte på mannens fru, och deras äktenskap, som byggde på en lögn.”
Ingrid Elam (född 1951), är en svensk kulturjournalist och litteraturvetare (docent sedan 2006). Ingrid Elam disputerade 1985 i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet på en avhandling om den romantiska versberättelsen. Hon har varit verksam som litteraturkritiker och har varit kulturchef på GT, GP och DN samt områdesprefekt för Konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola. Hon har också varit dekan för Kultur och samhälle och vice rektor vid Malmö högskola. Från hösten 2012 är hon tillbaka i Göteborg. Denna gång som dekan för Göteborgs universitets konstnärliga fakultet.
Samtalet förs på finska med tolk.
Goran Vojnović i samtal med Khashayar Naderehvandi
Goran Vojnović i samtal med 
Khashayar Naderehvandi.
Världskulturmuseet, tisdag 12 mars, kl. 19.00. Fri entré.
Blattejävlar! är en underhållande, driven och dråplig – men också drabbande och obehaglig skildring av Ljubljanaförorten Fužine och situationen för de invandrare med ursprung i Bosnien, Kroatien och Serbien som bor där; de som en gång tillhörde samma land.
Vi får följa Marko Đorđićs lakoniska iakttagelser av vardagen i området och Ljubljana. Hopplösheten och drömmarna blandas med kriminalitet, sport, droger, bilar och träffsäkra gestaltningar av den lika olikheten och de kulturella skillnaderna. Att alltid betraktas som någon annan och känslan av att det man kan lyckas med när samhället redan har satt sig till doms över en sker på basketplanen eller genom att sätta eld på kvarterets sophus.
“Alla länder har sina blattar,” har Goran Vojnović sagt och händelserna och ämnena i boken känns igen från diskussioner och debatter även i Sverige. När boken först utkom anmäldes Vojnovic för förtal av den slovenska polisen, som boken driver hejdlöst med och vars slentrianmässiga misshandel av invandrade också beskrivs. Efter stor uppmärksamhet runtom i Europa friades Vojnović från misstanke.
Goran Vojnović född 1980 i Ljubljana och uppvuxen i förorten Fužine. Han debuterade 2008 med romanen Blattejävlar! som kom att bli en av de största boksuccéerna i Slovenien någonsin och som också har gjort succé i Polen, Serbien, Italien, Kroatien, Bosnien och nu utkommer också på svenska, tyska och engelska. Även en filmatisering av boken i regi av Vojnović själv har premiär under våren 2013.
Khashayar Naderehvandi är poet och litteraturkritiker. Han debuterade 2011 med diktboken Om månen alls syntes, och i maj i år utkommer han med en roman, Vilar i era outtröttliga händer. Han är även verksam som litteraturkritiker för Helsingborgs Dagblad, som fotograf och som lärare på författarutbildningen Litterär Gestaltning, Göteborgs Universitet.
Samtalet förs på engelska.
Presenteras i samarbete med Rámus förlag.
Blattejävlar har helt nyligen kommit ut i svensk översättning, här är några recensioner från de senaste dagarna:
Abdellah Taïa i samtal med Kristofer Folkhammar
Fredagen den 22 februari kl 19.00
Världskulturmuseet, scenen.
Fri entré.
Abdellah Taïa är Marockos första öppet homosexuella författare. Han skriver på franska och bor sedan flera år i Paris. Abdellah Taïa introducerades på svenska förra året med romanen Ett arabiskt vemod och är nu aktuell med romanen Frälsningsarmén, där en ung man slits mellan marockansk och västerländsk kultur, mellan sin förvirring och sin beslutsamhet att förändra sitt liv. Passionen är både drivkraft och verktyg, stilen är korthuggen och intensiv:
”Jag minns allting nu. Jag kan skriva. Det var sommar, högsommar, augusti, den sjunde augusti. Det var lov, det långa, oändligt långa lovet som varje dag gjorde mig galen och febrig”.
Abdellah Taïa är Marockos första öppet homosexuella författare. Han skriver på franska och bor sedan flera år i Paris.
Kristofer Folkhammar har gett ut en roman och senast en diktsamling, När han kysste mig förlorade jag allt. Han
skriver litteraturkritik och är redaktionssekreterare på Ord&Bild.
Samtalet förs på engelska.
Presenteras i samarbete med Elisabeth Grate förlag.
Intervju med Abdella Taïa i Lundströms bokradio, P1 (16 min. in i sändningen)
“Unna er att upptäcka honom om ni inte gjort det tidigare. Det rör sig om ett av de mest spännande författarskapen på franska i vår tid.” Carl-Johan Malmberg SvD
“När författarskapet en gång i framtiden sammanfattas kommer kanske domen att lyda: Abdellah Taïa återerövrade passionen från ironin.” / Jan Arnald DN, 2013-02-04.
Recension Ett arabiskt vemod av Elisabeth Hjort i SvD
Recensin av Ett arabiskt vemod av Jan Arnald i DN
Intervju med Abdella Taïa, i nättidskriften Throw me away
5 dec: Shailja Patel i samtal med Johannes Anyuru
Onsdagen den 5 december kl 18.00 
Världskulturmuseet, scenen
Fri entré.
Shailja Patel, prisbelönt poet, dramatiker och spoken word-artist som turnerat jorden runt med det egna verket Migritude. Verket framförs muntligt men baserar sig på hennes bok Migritude I: When saris speak, som under hösten är aktuell på svenska. Med hjälp av de saridräkter hon ärvt av sin mamma och som används som bröllopsklädsel i hennes släkt, vecklar Shailja Patel upp dolda berättelser om kvinnors liv i historien om de stora imperierna, från Indien till Västafrika. I sin poesi och i dramatiseringen av enskilda människors erfarenhet av migration kommer hon åt något väsentligt i omfattande frågor kopplade till globaliseringen. Shailja Patel är kenyanska med rötter i Indien, idag bosatt i Los Angeles, USA.
Samtalspartner är Johannes Anyuru, poet och författare som är aktuell med En storm kom från paradiset. En 
roman hans pappa, en människa vars liv förändrades när han inte längre kunde bo kvar i hemlandet Uganda efter att Idi Amin tagit makten. Johannes Anyuru bor i Göteborg.
I samarbete med Celanders förlag och Clandestino Institutet.
28 sept: Hanne Vibeke Holst och Anna Arutunyan
Fredagen den 28 september kl 19 
Världskulturmuseet
Fri entré. Samtalet sker på engelska.
Danska succéförfattaren Hanne Vibeke Holst och den rysk-amerikanska journalisten Anna Arutunyan möts i ett samtal om journalistik och litteratur, researcharbete och skapande. Och hur är det egentligen ställt med samtalsklimatet i norra Europa och Ryssland just nu?
Danska Hanne-Vibeke Holst är författare såväl som journalist med intresse för samtidsdebatt makt- och rättvisefrågor. Hennes senaste bok, Förlåtelsen, utkom i somras och rör sig kring en släktkrönika fylld av hemligheter som rullas upp parallellt med ett gisslandrama på operan i Berlin. Romanen börjar i 40-talets Danmark och avslutas i 2000-talets Berlin. Romanens huvudperson Helena, chef för Berlinoperan och som ska belönas med ett demokratipris, tas som gisslan av sin dotters muslimske pojkvän efter en föreställning där Mohammeds huvud visats uppsatt på en påle. Helena ska tvingas be om ursäkt – men också berätta om sig själv.
Med böcker som Min mosters migrän eller hur jag blev kvinna, Kronprinsessan, Kungamordet och Drottningoffret (som filmatiserades och sändes i svensk TV) är Hanne Vibeke Holst inte bara välkänd utan älskad av sin svenska publik. Under 2010 spelades hennes teaterpjäs Moskva 7 oktober på Stockholms Stadsteater. Pjäsen bygger på den ryska journalisten Anna Politkovskajas kamp mot korruption och maktspel i Ryssland.
Anna Arutunyan är journalist, född i Ryssland men uppväxt och utbildad i USA. Hon har rapporterat från den ryska politiska scenen i tio år, och hennes artiklar har publicerats i tidningar som USA Today, The Nation, Foreign Policy in Focus och Moscow News, där hon idag är politisk reporter.
I höst är hon aktuell med boken Tsar Putin i svensk översättning. En reportagebok som vill förstå varför enväldiga och maktfullkomliga härskare tillåts återkomma i Ryssland gång efter gång. Arutunyan nöjer sig inte med enkla förklaringar. En spännande bok som rör sig mellan journalism och idéhistoria, i en berättelse om myter, makt, desperation och despotism.
Moderator är Johan Öberg, översättare och tidigare kulturråd i Moskva och verksam bland annat på författarutbildningen Litterär gestaltning vid Göteborgs Universitetet.
Detta samtal filmades, HÄR kan du se det!
Torsdagen den 16 augusti kl 18.00
Lagerhuset / Heurlins plats
Fri entré. Samtalet sker på norska och svenska.
Under Göteborgs Kulturkalas välkomnar Internationell Författarscen Göteborg en av Norges mest lästa ungdomsförfattare. Harald Rosenløw Eeg är inte bara känd för sina böcker, filmmanus och musik – utan också som en karismatisk scenpersonlighet. Torsdagen den 16 augusti utkommer hans bok Ska bara dö först på svenska. Samma dag möter han Augustpristagaren Jessica Schiefauer i ett författarsamtal.
Harald Rosenløw Eeg debuterade 1995 med Glasskår för vilken han tilldelades Tarjei Vesaas debutantpris. Sedan dess har han skrivit både böcker och filmmanus och är även verksam musiker i duon Subgud. Så här långt har det blivit elva böcker som tilldelats många priser, filmatiserats och översatts till en rad språk. På svenska finns flera böcker utgivna: Bränd, Avig, Yatzy och I tomma luften. Nu är han aktuell med ännu en bok i svensk översättning, Ska bara dö först.
Anjo, Sherpa, Albert, Ida och Bruno ska åka på utflykt med skolan till en moské. Dock har de har sina sikten inställda på egna mål och missar tunnelbanan som klassen ska åka med. De hamnar ett tåg efter de andra och just då sprängs en bomb under jorden, nere i tunnelbanan. De skadas och blir instängda i en raserad tunnelbanevagn. Men är det verkligen en bomb som har sprängts? Finns det fler överlevande? Och, lever de själva eller är de döda? Frågorna är många och ingen får ett absolut svar. Läsarna kan skapa sina egna förklaringar eller låta dörren mot det okända stå och slå. Det där med att ha ett tydligt budskap med sina böcker är heller ingenting Rosenløw Eeg siktar på:
-Jeg hater budskap. Jeg skriver en bok fordi jeg tror jeg har en historie å fortelle, ikke et budskap å formidle. Jeg tror veldig få som akkurat har sett en film eller lest en bok starter å fundere på budskapet. Humor, alvor og en god historie, det håper jeg bøkene mine inneholder.
Samtalspartner är författaren Jessica Schiefauer. Hon debuterade 2009 med Om du var jag. Förra året utkom hon 
med romanen Pojkarna, för vilken hon tilldelades Augustpriset med motiveringen: ”Med vass och avslöjande blick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verkligenhetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog.”
Presenteras i samarbete med Rum för ung kultur, Kabusa böcker och Göteborgs Kulturkalas.
Torsdagen den 9 augusti kl. 15.00.
Matsalen, Pustervik. Fri entré.
Samma dag som Way out west inleds välkomnar vi musikern och författaren Nathan Larson till vår scen, som denna gång är förlagd till Pustervik. Hans debutroman Dewey Decimal är den första i en trilogi dystopiska noir-deckare och utkom på svenska förra året. Nu aktuell med den andra delen, The nervous system, gästar han Göteborg för ett samtal med författaren och kritikern Mats Kolmisoppi.
Dewey Decimal är böckernas huvudperson, en bokälskande undercover-agent som trots sin minnesförlust och många tvångssyndrom aldrig står svarslös. Dewey Decimal rör sig i ett postapokalyptiskt New York fyllt av våld, brottslighet och korruption och tvingas ta uppdrag som indrivare åt en skrupelfri distriktsåklagare. Desperat försöker Dewey upprätthålla en – om än tvivelaktig – moralkod och börjar även kategorisera böckerna på New York Public Library. Det är nämligen här, bland bokhyllorna i källaren eller i läsesalen, som han helst tillbringar sin tid.
Lovordad för sin energiska, humoristiska och nattsvarta stil är Nathan Larson ännu ny i sin författarroll: ”Själv är jag en plågad musiker som kan fly in i skrivandet för lite glädje och förlösning… Just nu är det som att jag och skrivandet är nykära.”
Som musiker är Nathan Larson verksam som i bandet A Camp, tillsammans med hustrun Nina Person och Niklas Frisk. Han har även gjort prisbelönt filmmusik till filmer som Boys Don’t Cry, Dirty Pretty Things, A Love Song for Bobby Long och Lilja 4-Ever. Under 90-talet spelade han i flera band, bland annat proggpunkbandet Shudder To Think. 
Mats Kolmisoppi, författare och kritiker, debuterade 2001 med romanen Jag menar nu. Sedan dess har han publicerat ytterligare två böcker. Nu är han aktuell med kritikerhyllade romanen Undantagen.
Petra Hůlová i samtal med Elin Grelsson Almestad
Samtalet filmades, se det här HÄR.
Onsdag 18 april kl. 18.00 samtalar Petra Hůlová med Elin Grelsson Almestad på Världskulturmuseet. Samtalsspråk är engelska. Fri entré.
Petra Hůlová är född 1979 i Prag, där hon också är bosatt. Hennes debut vid 23 års ålder skedde med Allt detta tillhör mig, som belönades med priset för årets bästa tjeckiska bok och sägs också vara 00-talets mest lästa roman i Tjeckien. Petra Hůlová har översatts till ett flertal språk och Allt detta tillhör mig har bland annat tilldelats pris för bästa översatta bok i USA. Översättningen till svenska är mycket välgjord även den, gjord av Sophie Sköld.
Allt detta tillhör mig är historien om fyra generationer mongoliska kvinnor vars öden från sina olika perspektiv vävs in i varandra. Berättelsen tar sin början på den vidsträckta mongoliska stäppen med hästar, jakmjölk, livet i de rökfyllda gererna och en systers för tidiga död. En längtan till storstaden och ett hopp om ett bättre liv för sedan berättelsen vidare till Ulanbaatars betonghöghus och till ett arbete som prostituerad på bordell. En oäkta dotter föds och generationernas öden flätas samman alltmer; förtrycket gör att kvinnornas liv liknar varandra även om miljöer och tider skiftar. En växlande relation mellan kärlek och förakt skrivs fram – att utnyttjas och viljan till revansch.
Elin Grelsson Almestad är kritiker, skribent och författare och gav under förra året ut boken Du hasar av trygghet. Skriver för bland annat GP Kultur, Aftonbladet, ETC, Neo, Expressen.
”Det händer ibland med vissa böcker. Plötsligt faller allt det jordiska, allt det begränsande, bara bort. Flagnar av. Och så sitter man där och stirrar livets mening rakt i vitögat. När man tittar bort har den förflyktigats, och man förmår naturligtvis aldrig riktigt redogöra för den, men anblicken är oförglömlig.”
Ur Jan Arnalds recension av Allt detta tillhör mig. Läs hela recensionen här.
Här kan du lyssna på början av boken.
Presenteras i samarbete med Rámus förlag och Tjeckiska centret i Stockholm
(Fotografiet på Petra Hulova © Edgar de Bruin)
21 februari: Marcel Beyer i samtal med Jan Arnald
Tisdag 21 februari kl 18.00 samtalar Marcel Beyer med Jan Arnald i Kristallfoajén, Stora Teatern.
Samtalsspråket är engelska. Fri entré. (Garderob 20 kr)
Marcel Beyer hör till de mest uppmärksammande författarna i samtida tysk litteratur. Han debuterade 1991 med romanen Das Menschenfleisch och fick sitt internationella genombrott med Flyghundar, som är en blandform av dokumentär och fiktion. Den utkom i Sverige 2000 och sedan dess har ytterligare två böcker kommit på svenska, Spioner och Kaltenberg. Marcel Beyer skriver poesi såväl som prosa och essäer, han översätter och var redaktör för utgivningen av Friederike Mayröckers samlade dikter, vars författarskap har inspirerat honom. Beyers rör sig i sina texter ofta runt den tyska historien, bland annat andra världskriget och DDR-tiden.
Jan Arnald är författare, kritiker och tidskriftsredaktör. Han disputerade i litteraturvetenskap med avhandlingen Genrernas tyranni om Artur Lundkvist 1995. Debuten som romanförfattare skedde 1990 med Chiosmassakern, och åtta år senare kom hans första deckare under pseudonymen Arne Dahl. Arnalds senaste roman är Intimus (2010) – men som Arne Dahl utkom han under 2011 med Viskleken och i april i år utkommer Hela havet stormar. Utöver sitt författarskap är han verksam som kritiker i Dagens Nyheter, och han är också redaktör för kulturtidskriften Aiolos. Jan Arnald är bosatt i Stockholm och Berlin.
I lokalen finns en bar som serverar vin, öl, kaffe och enklare tilltugg.
Presenteras i samarbete med Goethe-Institutet och Albert Bonniers Förlag.
18 nov: Mircea Cărtărescu i samtal med Martina Lowden
Fredagen den 18 november kl. 18 samtalar Mircea Cărtărescu med Martina Lowden i Stadsbibliotekets hörsal.
Fri entré
Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cărtărescu är tillbaka efter den hyllade romantrilogin Orbitór. Som sjätte bok på svenska och i svensk översättning av Inger Johansson, publiceras nu Dagbok 1994-2003. Dagböcker som i första hand inte beskriver vardagshändelser utan koncentreras kring arbetet med Orbitór-trilogin och mötet med väst efter att Nicolae Ceausescus regim fallit.
”Det krävs alltid två för att skriva en bok”, har Cărtărescu sagt i en DN-intervju. Det krävs också två för att föra ett samtal. I Göteborg samtalar han med en annan välkänd dagboks-författare, Martina Lowden.
Martina Lowden debuterade 2006 med romanen Allt. En bok vars huvudperson lever för, av och genom litteratur och som menar att alla sorger kan botas med böcker. Allt belönades med Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. Martina Lowden är också verksam som kritiker och är redaktör på tidskriften Ponton.
Samtalet sker på engelska.
I samarbete med Rumänska Kulturinstitutet, Albert Bonniers Förlag och Internationell Författarscen Malmö.
Läs Aris Fioretos recension i DN här.
21 sept: Dorothee Elmiger, Tamara Bach, Doron Rabinovici i samtal med Björn Sandmark.
Onsdagen den 21 september kl 18 i Världskulturmuseets Black box.
Samtalet sker på engelska. Fri entré.
Hur ser den unga tyskspråkiga litteraturen ut? Få en flygande start på bokmässan genom att orientera dig i årets tema, tyskspråkig litteratur. Författarna skriver i olika länder och i olika genrer, men förenas av ett gemensamt språk. Samtalsledare är Björn Sandmark, kulturchef för Göteborgs kommun.
Dorothee Elmiger debuterade 2010 med Inbjudan till de våghalsiga. För denna belönades hon både med det ansedda Apekte- Litteraturpriset för den bästa tyskspråkiga romandebuten, samt med Ingeborg Bachmanns debutantpris för bästa tyska debutroman. Hon föddes 1985 i Schweiz och har studerat vid Schweiziska Litteraturinstitutet i Biel och Tyska Litteraturinstitutet i Leipzig. Sedan två år tillbaka studerar hon statsvetenskap i Berlin.
Tamara Bach är född 1976 och bor i Berlin. Hon debuterade år 2003 (på svenska 2005) med ungdomsromanen Från en annan planet som belönades med det prestigefyllda Deutsche
Jugendliteraturpreis. Sedan dess har han utkommit med ytterligare två böcker på tyska, och Tamara Bach skriver även manus för film och tv.
Den sedan 1964 i Wien bosatte israelisk-österrikisk författaren, historikern och essäisten Doron Rabinovici (f. 1961)
har inte baragjort sig känd för sitt engagemang mot rasism och antisemitism utan är också aktuell med romanen Andernorts som har varit nominerade till tyska bokpriset 2010.
23 sept: Mario Vargas Llosa – 2010 års Nobelpristagare i litteratur
Detta samtal filmades, se filmen HÄR.
Fredagen den 23 september samtalar Mario Vargas Llosa med Andrea Castro.
Världskulturmuseets trappa kl 18.00 (insläpp 17.45).
Fri entré.
Samtalet sker på engelska och kommer att direktsändas via denna sida!
Internationell författarscen i Göteborg har den stora glädjen att välkomna Mario Vargas Llosa för ett samtal om han senaste roman Keltens dröm som är aktuell på svenska i dagarna. Samtalet leds av Andrea Castro, lektor i spanska vid Göteborgs universitet.
Keltens dröm är den första romanen som publiceras efter att Mario Vargas Llosa fått nobelpriset i litteratur. Den kretsar kring den irländska frihetshjälten Roger Casements liv och undersöker om det alls är möjligt att sätta en hjältegloria på människor av kött och blod.
Det är med enorm stolthet Internationell Författarscen Göteborg presenterar en författare som redan i sin samtid haft stort inflytande och vars berättelser fortsätter att hitta nya läsare varje dag.
I samarbete med Norstedts förlag.
