Petra Hůlová i samtal med Elin Grelsson Almestad
Samtalet filmades, se det här HÄR.
Onsdag 18 april kl. 18.00 samtalar Petra Hůlová med Elin Grelsson Almestad på Världskulturmuseet. Samtalsspråk är engelska. Fri entré.
Petra Hůlová är född 1979 i Prag, där hon också är bosatt. Hennes debut vid 23 års ålder skedde med Allt detta tillhör mig, som belönades med priset för årets bästa tjeckiska bok och sägs också vara 00-talets mest lästa roman i Tjeckien. Petra Hůlová har översatts till ett flertal språk och Allt detta tillhör mig har bland annat tilldelats pris för bästa översatta bok i USA. Översättningen till svenska är mycket välgjord även den, gjord av Sophie Sköld.
Allt detta tillhör mig är historien om fyra generationer mongoliska kvinnor vars öden från sina olika perspektiv vävs in i varandra. Berättelsen tar sin början på den vidsträckta mongoliska stäppen med hästar, jakmjölk, livet i de rökfyllda gererna och en systers för tidiga död. En längtan till storstaden och ett hopp om ett bättre liv för sedan berättelsen vidare till Ulanbaatars betonghöghus och till ett arbete som prostituerad på bordell. En oäkta dotter föds och generationernas öden flätas samman alltmer; förtrycket gör att kvinnornas liv liknar varandra även om miljöer och tider skiftar. En växlande relation mellan kärlek och förakt skrivs fram – att utnyttjas och viljan till revansch.
Elin Grelsson Almestad är kritiker, skribent och författare och gav under förra året ut boken Du hasar av trygghet. Skriver för bland annat GP Kultur, Aftonbladet, ETC, Neo, Expressen.
”Det händer ibland med vissa böcker. Plötsligt faller allt det jordiska, allt det begränsande, bara bort. Flagnar av. Och så sitter man där och stirrar livets mening rakt i vitögat. När man tittar bort har den förflyktigats, och man förmår naturligtvis aldrig riktigt redogöra för den, men anblicken är oförglömlig.”
Ur Jan Arnalds recension av Allt detta tillhör mig. Läs hela recensionen här.
Här kan du lyssna på början av boken.
Presenteras i samarbete med Rámus förlag och Tjeckiska centret i Stockholm
(Fotografiet på Petra Hulova © Edgar de Bruin)
21 februari: Marcel Beyer i samtal med Jan Arnald
Tisdag 21 februari kl 18.00 samtalar Marcel Beyer med Jan Arnald i Kristallfoajén, Stora Teatern.
Samtalsspråket är engelska. Fri entré. (Garderob 20 kr)
Marcel Beyer hör till de mest uppmärksammande författarna i samtida tysk litteratur. Han debuterade 1991 med romanen Das Menschenfleisch och fick sitt internationella genombrott med Flyghundar, som är en blandform av dokumentär och fiktion. Den utkom i Sverige 2000 och sedan dess har ytterligare två böcker kommit på svenska, Spioner och Kaltenberg. Marcel Beyer skriver poesi såväl som prosa och essäer, han översätter och var redaktör för utgivningen av Friederike Mayröckers samlade dikter, vars författarskap har inspirerat honom. Beyers rör sig i sina texter ofta runt den tyska historien, bland annat andra världskriget och DDR-tiden.
Jan Arnald är författare, kritiker och tidskriftsredaktör. Han disputerade i litteraturvetenskap med avhandlingen Genrernas tyranni om Artur Lundkvist 1995. Debuten som romanförfattare skedde 1990 med Chiosmassakern, och åtta år senare kom hans första deckare under pseudonymen Arne Dahl. Arnalds senaste roman är Intimus (2010) – men som Arne Dahl utkom han under 2011 med Viskleken och i april i år utkommer Hela havet stormar. Utöver sitt författarskap är han verksam som kritiker i Dagens Nyheter, och han är också redaktör för kulturtidskriften Aiolos. Jan Arnald är bosatt i Stockholm och Berlin.
I lokalen finns en bar som serverar vin, öl, kaffe och enklare tilltugg.
Presenteras i samarbete med Goethe-Institutet och Albert Bonniers Förlag.
18 nov: Mircea Cărtărescu i samtal med Martina Lowden
Fredagen den 18 november kl. 18 samtalar Mircea Cărtărescu med Martina Lowden i Stadsbibliotekets hörsal.
Fri entré
Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cărtărescu är tillbaka efter den hyllade romantrilogin Orbitór. Som sjätte bok på svenska och i svensk översättning av Inger Johansson, publiceras nu Dagbok 1994-2003. Dagböcker som i första hand inte beskriver vardagshändelser utan koncentreras kring arbetet med Orbitór-trilogin och mötet med väst efter att Nicolae Ceausescus regim fallit.
”Det krävs alltid två för att skriva en bok”, har Cărtărescu sagt i en DN-intervju. Det krävs också två för att föra ett samtal. I Göteborg samtalar han med en annan välkänd dagboks-författare, Martina Lowden.
Martina Lowden debuterade 2006 med romanen Allt. En bok vars huvudperson lever för, av och genom litteratur och som menar att alla sorger kan botas med böcker. Allt belönades med Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. Martina Lowden är också verksam som kritiker och är redaktör på tidskriften Ponton.
Samtalet sker på engelska.
I samarbete med Rumänska Kulturinstitutet, Albert Bonniers Förlag och Internationell Författarscen Malmö.
Läs Aris Fioretos recension i DN här.
21 sept: Dorothee Elmiger, Tamara Bach, Doron Rabinovici i samtal med Björn Sandmark.
Onsdagen den 21 september kl 18 i Världskulturmuseets Black box.
Samtalet sker på engelska. Fri entré.
Hur ser den unga tyskspråkiga litteraturen ut? Få en flygande start på bokmässan genom att orientera dig i årets tema, tyskspråkig litteratur. Författarna skriver i olika länder och i olika genrer, men förenas av ett gemensamt språk. Samtalsledare är Björn Sandmark, kulturchef för Göteborgs kommun.
Dorothee Elmiger debuterade 2010 med Inbjudan till de våghalsiga. För denna belönades hon både med det ansedda Apekte- Litteraturpriset för den bästa tyskspråkiga romandebuten, samt med Ingeborg Bachmanns debutantpris för bästa tyska debutroman. Hon föddes 1985 i Schweiz och har studerat vid Schweiziska Litteraturinstitutet i Biel och Tyska Litteraturinstitutet i Leipzig. Sedan två år tillbaka studerar hon statsvetenskap i Berlin.
Tamara Bach är född 1976 och bor i Berlin. Hon debuterade år 2003 (på svenska 2005) med ungdomsromanen Från en annan planet som belönades med det prestigefyllda Deutsche
Jugendliteraturpreis. Sedan dess har han utkommit med ytterligare två böcker på tyska, och Tamara Bach skriver även manus för film och tv.
Den sedan 1964 i Wien bosatte israelisk-österrikisk författaren, historikern och essäisten Doron Rabinovici (f. 1961)
har inte baragjort sig känd för sitt engagemang mot rasism och antisemitism utan är också aktuell med romanen Andernorts som har varit nominerade till tyska bokpriset 2010.
23 sept: Mario Vargas Llosa – 2010 års Nobelpristagare i litteratur
Fredagen den 23 september samtalar Mario Vargas Llosa med Andrea Castro.
Världskulturmuseets trappa kl 18.00 (insläpp 17.45).
Fri entré.
Samtalet sker på engelska och kommer att direktsändas via denna sida!
Internationell författarscen i Göteborg har den stora glädjen att välkomna Mario Vargas Llosa för ett samtal om han senaste roman Keltens dröm som är aktuell på svenska i dagarna. Samtalet leds av Andrea Castro, lektor i spanska vid Göteborgs universitet.
Keltens dröm är den första romanen som publiceras efter att Mario Vargas Llosa fått nobelpriset i litteratur. Den kretsar kring den irländska frihetshjälten Roger Casements liv och undersöker om det alls är möjligt att sätta en hjältegloria på människor av kött och blod.
Det är med enorm stolthet Internationell Författarscen Göteborg presenterar en författare som redan i sin samtid haft stort inflytande och vars berättelser fortsätter att hitta nya läsare varje dag.
I samarbete med Norstedts förlag.
Beate Grimsrud i samtal med UKON
Torsdag 18 augusti, kl 19.00 i Kristallfoajén på Stora teatern:
Beate Grimsrud i samtal med Ulf Karl Olov Nilsson, UKON
Fri entré.
I samarbete med Göteborgs Kulturkalas
Beate Grimsrud väckte redan i början av sitt författarskap uppmärksamhet för sina säregna böcker och har en stor skara hängivna läsare. Detta manifesteras av att hennes böcker belönats med flera litterära priser, bland annat har hon två gånger fått Sveriges Radions romanpris, ett läsarpris som hon tilldelades så sent som i år för romanen En dåre fri.
En dåre fri är en utvecklingsroman om en ung människas väg mot framgång och erkännande, en ung människa som rymmer flera olika personer och som tillbringar mycket tid på psykiatriska vårdinrättningar. Skörhet och styrka är inte varandras motpoler, och skildringen av psykisk sjukdom är så välgjord att läsaren kliver rakt in i den. Grimsrud själv säger om sin senaste bok att ”det är en både bred och smal bok. Samtidigt som den handlar om tuffa saker är den ganska lättläst. Och jag tror att den visslar mot slutet.”
Beate Grimsrud har gett ut sex böcker, men har även skrivit barnböcker och manus för teater och film. Tidigare böcker är bland andra den ovanligt starka uppväxtskildringen Jag smyger förbi en yxa, (1999), dess fristående fortsättning Vad är det som finns i skogen barn? (2002) samt Har någon sett mig någon annanstans? En surrealistisk lek på fullaste allvar om dröm och vakenhet, insomnia och telefonförsäljare, existentiella frågor och romankaraktärer som lever egna liv utanför boksidorna.
Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, är poet, översättare och psykolog med tretton böcker bakom sig, senast det litterärt-terapeutiska samarbetet med Caroline af Ugglas Hjälp, vem är jag? (2010) och diktsamlingen Brukaren (2011).
UKON sitter även i redaktionerna för tidskrifterna Glänta, OEI och Psykoanalytisk Tid/Skrift och under sommaren är han aktuell med ett framträdande på Hultsfredsfestivalen med gruppen Njurmännen. Det blir tydligt att få författare i svensk samtid är lika mångsidiga som Ulf Karl Olov Nilsson, en av få poeter som får sin publik att storskratta ena sekunden och vrida sig av obehag i nästa, att lika omväxlande fnissa som frysa i ett ögonblick av självinsikt.
UKON har själv skrivit att han med den senaste boken, Brukaren, försökt att skriva en rak dikt utan baksida, att ambitionen varit att inte försöka luras, att skapa en dikt som inte syftar till tolkningar utan snarare får läsaren att undra ”varför har någon skrivit detta?” – En maximalt enkelt dikt om det maxat svåra.
Videoklipp på youtube från Alf Rehns besök
Fredagen den 13 maj kl 16.00-17.00 på Pedagogen, Göteborgs universitet, Västra Hamngatan 25.
Fri entré
Farliga idéer
Har kreativitetsdiskursen blivit för mjuk och gullig? Vad krävs för att vi ska vara verkligt kreativa? Ett uppriktigt samtal om att våga lämna sin bekvämlighetszon för främmande territorier står att vänta då Göteborgs egen kreativitetsforskare Evelina Wahlqvist möter Finlands motsvarighet i professor Alf Rehn i en diskussion om hans senaste bok ”Farliga idéer: när det opassande tänkandet är din värdefullaste resurs”.
Om de medverkande:
Alf Rehn är professor i Management and Organization vid Åbo Akademi. Nyligen utnämndes Rehn till årets talare i Finland, samt för ett par år sedan till en utav världens främsta Up and coming business thinkers av Thinkers 50.
Evelina Wahlqvist är kreativitetsforskare och föreläsare på tema kreativitetens förutsättningar och miljöer, med hemvist på Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Varmt välkommen!
Vetenskapsfestivalens hemsida, och programmet i en blädderbar pdf.
Läs mer om Alf Rehn eller i Evelina Wahlqvists blogg.
Lizzie Doron
Onsdagen den 6 april kl 18 samtalar Lizzie Doron med Svante Weyler på Världskulturmuseet.
Fri entré.
Varför kom du inte före kriget? Så lyder en fråga som bokens huvudperson Helena får efter att ha överlevt Förintelsen och bosatt sig i det då unga landet Israel. Samma fråga utgör också titeln på romanen som författaren Lizzie Doron nu Sverigedebuterar med.
Lizzie Doron är född 1953 och växte upp ensam med sin mamma i ett kvarter i Tel Aviv där alla hade ett lägernummer tatuerat på armen. I Varför kom du inte före kriget? skildras den arga, egensinniga och slagfärdiga modern och hennes möte med den israeliska vardag. Romanen, för vilken Lizzie Doron erhållit flera priser, är den första i en trilogi och har översatts till flera språk, däribland tyska, franska, italienska och ryska.
Författaren, som tidigare varit verksam som journalist, är aktiv i rörelser som verkar för fredsfrämjande möten mellan palestinier och israeler. Hon är också engagerad i den så kallade andra generationens dialog i Tyskland.
Varmt välkommen till årets första Internationell Författarscen Göteborg!
Märta Tikkanen
Den 6 oktober är det dags för det andra arrangemanget av Internationell Författarscen Göteborg, den här gången i samarbete med Forum för poesi och prosa. Gäster är Märta Tikkanen, Agneta Pleijel, Jila Mossaed och Martin Enckell. Evenemanget går av stapeln i Konsertsalen, Musikens hus klockan 19.00.
Tikkanen blir vår andra gäst efter premiären den 22 september. Tikkanen är aktuell med sin nya roman Emma & Uno, en kärlekshistoria om hennes egen mormor och morfar, och kommer att avsluta sin läsning med ett samtal om sitt författarskap med Carl Forsberg, konferencier på Forum för poesi och prosa. Under kvällen läser även Agneta Pleijel ur sin senaste roman och dessutom framträder poeterna Jila Mossaed och Martin Enckell. Evenemanget börjar klockan 19.00.
Forum för poesi och prosa drivs av Författarcentrum Väst med stöd av Göteborg, Västra Götaland, Nordisk Kulturfond, Kulturrådet och Bokmässan.
Om evenemanget:
Göteborg – onsdag 6/10
Tema – Tradition med Märta Tikkanen, Agneta Pleijel, Jila Mossaed och Martin Enckell
Samarbete med Internationell Författarscen Göteborg
Plats: Konsertsalen, Musikens hus
Tid:19.00
Inträde: 80 kr (50 kr för studenter och medlemmar i FCV och Klubb Kamel)
Förköp: Pusterviks biljetter 031-130680, Ticnet 0771-707070 eller www.ticnet.se
Arrangörer: Författarcentrum Väst, Göteborg, Världskulturmuseet, Bok & Bibliotek, Göteborg & Co, Stadsbiblioteket
Om författarna:
Märta Tikkanen är finlandssvensk författare, född 1935 i Helsingfors. Hon har arbetat som redaktör för Hufvudstadsbladet, rektor för Helsingfors svenska arbetarinstitut, lektor i svenska och som kolumnist i flertalet tidskrifter och tidningar. Tikkanen berättar i sin böcker om kvinnor som vill skydda sig från den värld som ägs av männen och som skapar sig och verkar i ett eget privat utrymme. Hennes böcker har översatts till 21 olika språk och har sålt i stora upplagor i länder som Sverige, Finland, Norge, Tyskland mfl. Tikkanen har vunnit en mängd priser, bla De Nios Vinterpris och 2002 tilldelades hon Svenska Akademiens Finlandspris. I september 2010 ges hennes nya roman, Emma & Uno, ut. Boken handlar om hennes egna morföräldrar, en gripande skildring av deras annorlunda kärlekssaga.
Agneta Pleijel är författare och kritiker. 1969 skrev hon sitt första skönlitterära verk, pjäsen Kollontaj som också blev hennes debut i tryckt form 1976. Innan dess hade hon bland annat varit kulturchef på Aftonbladet. Pleijel har även varit ordförande i svenska Pen-klubben och professor i dramatik vid Dramatiska institutet. Det stora genombrottet kom med romanen Vindspejaren (1987) en historia som spänner över fem generationer. 1997 gavs En vinter i Stockholm ut. Det är en brännande samtidsroman om kärlek som översatts till inte mindre än 17 språk. För romanen Lord Nevermore nominerades hon till Nordiska rådets pris. Pleijel sitter i samfundet De nio och har mottagit flertalet pris, bland annat Sveriges radios Stora romanpris, Gustaf Frödings stipendium och Selma Lagerlöfs litteraturpris.
Jila Mossaed är poet bosatt i Göteborg. Hon föddes 1948 i Teheran i Iran och kom till Sverige 1986. Hon har givit ut två romaner och fem diktsamlinga på persiska. Efter elva år i Sverige utkom hennes första diktsamling på svenska, den kritikerrosade Månen och den eviga kon (1997) som hon själva säger är “en bro byggd av dyrbara rubiner för en lång resa”. I hennes andra svenska diktsamling, Sju vilda oceaner, är temat kärlek. Det är glödande kärleksdikter som hör hemma i en uråldrig persisk tradition, rikt på symboler och metaforer. Hon är ett känt namn bland alla de exiliranier som är spridda över världen. 1999 tilldelades hon ABF:s litteraturpris.
Martin Enckell är en finlandssvensk författare, översättare, poet och konstnär. Efter tretton års tystnad återvände Enckell under 2009 med en ny diktsamling, under ett ramsvart hjärta. Det är ett sorgearbete efter en skilsmässa, en innerlig och självrannsakande bekännelse, men även en uppgörelse med skilsmässans illusion, all svartsjuka, bitterhet och möjligen en slutlig försoning. Bland hans övriga utgivning märks bland annat diktsamlingen Pravda Love från 1983, som snabbt blev en kultbok bland unga poesiläsare och Gud All-En, kanske hans mest kända verk, inspirerat av persisk sufism.
Tahar Ben Jelloun och Athena Farrokhzad
Den 22 september är det premiär för Internationell Författarscen Göteborg. Projektet är ett samarbete mellan Författarcentrum Väst, Världskulturmuseet, Bokmässan, Stadsbiblioteket Göteborg samt Göteborg & Co.
Vår vision är att driva en internationell scen som präglas av konstnärligt djup och hög kvalitet. Det kvalificerade samtalet är målet, liksom det oväntade mötet.
Internationell Författarscen Göteborg kommer att ambulera mellan flera olika lokaler i staden och förutom att ordna egna evenemang sker samarbete med befintliga scener för att lyfta fram internationell litteratur.
Till premiären 22 september kommer den marockanske författaren Tahar Ben Jelloun, aktuell i Sverige med översättningen av sin senaste bok, Min mamma. Tahar Ben Jelloun föddes 1944 i Marocko men bor numera i Paris. Han betraktas som en av de riktigt stora franskspråkiga författarna. Hans böcker finns översatta till ett tjugotal språk och tolv av hans romaner är översatta till svenska. Ben Jelloun samtalar med Athena Farrokhzad, poet och kritiker, och samtalet hålls på franska med svensk tolkning.
Världskulturmuseet
22 september
18.00
Fritt inträde
Nästa gäst på Internationell Författarscen Göteborg blir Märta Tikkanen, 6 oktober, hos Forum för poesi och prosa på Musikens Hus. Hon kommer att uppträda med Agneta Pleijel, Jila Mossaed och Martin Enckell. Arrangörer: Författarcentrum Väst, Världskulturmuseet, Bokmässan, Stadsbiblioteket Göteborg samt Göteborg & Co.
För ytterligare frågor, vänligen kontakta Carl Forsberg, koordinator för Internationell Författarscen Göteborg.
















